...är tamigfaan ordvitsar! Jag drar alltid ordvitsar om allt. Jag skrattar också högt och länge åt mina egna skämt. Senast igår drog jag en ordvits. Lite bakgrundshistoria:
Jag friserade Emil och han fastnade i uppbindningsanordningen. Linda trodde att repet var för långt och att det var så för att människor ville att hästarna skulle kunna äta samtidigt. NU till vår konversation och själva ordvitsen:
Jag: Det är ju dumt att snöret är så långt...
Linda: Folk vill väl att hästarna ska kunna äta samtidigt som de sitter fast.
Jag: Men det är ju farligt, de kan ju fastna! Förresten kan de väl stå ut ett litet tag. Jag menar, det är ju inte så lång *puff i vitsnerven* bindningstid... (Börjar fnissa)
Linda:....?!.. Hoho! Vad rolig du är idag Stina!
Sedan skrattar jag länge och väl och förstår inte hur jag kan vara så fruktansvärt rolig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar